Vaknade för några timmar sedan av att mamma pratade mycket högljutt i telefon. Jag hörde direkt att hon var väldigt arg. Det första som slog mig var att något hade gått snett för min syster som denna vecka är på ridläger. Jag hade inte rätt på något sätt. Jag hade knappt vaknat ordentligt och verkligen inte tagit mig upp ur sängen när mamma kommer in till mig och säger "EF har mejlat dina definitiva flygtider, du åker i morgon". Vänta, va? VA?!?! Idag är det den 7:e augusti, mina preliminära flygtider var ju först nästa vecka. Jag har knappt sagt hejdå till någon och verkligen inte börjat packa. Att få detta beskedet var nästan så illa det kan bli. Men vad kan man göra? EF har ju bokat, och de brukar inte vara lättövertalade. Jag såg min sista dag hemma snabbspolas innuti huvudet; jag kastandes ner saker i resväskan och flängandes runt för att säga hejdå till alla nära och kära. PANIK var den dominerande känslan.